Historia

Historiskt har trägolv varit det självklara alternativet, i vart fall i trähus. I stenhus, i slott och andra hus bland de högre stånden har även sten- och tegelgolv förekommit. Ek förekom inte i plankgolv, Eken behövdes ju för att bygga fartyg och alla ekar ägdes av kungen från Gustav Wasa och ända fram till 1830.

gammalt-golv
Gammal hund och gammalt golv

Vi använder några exempel och foton från den gamla släktgården från1850-talet i Glimåkra. Detta är ett golv i hemmansägarnas sängkammare. Planken är raksågade, har olika bredd och ligger över hela rummets längd, 3,1 m. De har not och lös fjäder och är spikade ner mot golvbjälkarna med synliga smidda spikar. 

salsgolv

I rummet intill, den så kallade salen, är planken längre, 5,1 m, och koniskt sågade. De är lagda så att varannan planka är avsmalnande, medan nästa har ökande bredd. Både fur och gran används blandat i detta golv, vilket var vanligt i äldre tider.

Det är vid denna tid, mitten av 1800-talet, som de koniskt sågade golvplanken börjar ersättas med raksågade.

 

N.B. Kakelugnen är något yngre än golvet, troligen från början av 1900-talet

 

Parkettgolven har en helt annan historia än plankgolven och börjar i de kungliga slotten på 1500-talet. Man tror att Sveriges första parkettgolvet fanns i Kalmar slott i den s.k. ”Rutsalen”Det ursprungliga golvet finns inte kvar, men mönstret ritades av och en kopia gjordes.kalmar-rutsalen

Parkettgolv var något som hörde hemma på slott, här nedan en bild från Häckeberga i Skåne.

hackeberga1Parkettrutorna gjordes av skickliga hantverkare och var konstfulla med  komplicerade mönster och ofta med flera olika träslag, dock med ek som bas. I Karl XI’ galleri på kunliga slottet ligger ett golv från 1727, som nyligen renoverats varsamt. Läs mer i Caroline Swartlings artikel i Byggnadskultur. I festsalen, som kallas Vita Havet kunde vi se Viktoria och Daniel dansa sin bröllopsvals på ett mycket konstfullt och komplicerat parkettgolv. Av upphovsrättsliga skäl kan vi tyvärr inte publicera en bild här.

Från slutet av 1800-talet började läggningsmetoder och parkettstav att standardiseras och förenklas. Steg för steg blev det ekonomiskt åtkomligt för lägre samhällskikt: Överklass, medelklass. Det så kallade ”Fiskbensmönstret” inramat med en fris kom att bli mer eller mindre standard då parketten lades in i stadsvåningar för medelklassfamiljer.

parkett-stuan

Om vår familj representerade vad man kan kalla bondeklass, så kom parkettgolven ner till denna klass 1956, då lades nämligen nedanstående parkettgolv i ”Stuan” i släktgården:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Men redan innan dess, nämligen 1941, hade Gustaf Kähr gjort sin stora innovation: Lamellparkett som lades flytande. Nu kunde parkettgolv tillverkas industriellt till och med färdigslipade och lackade. Läggningen blev tämligen enkel och inte längre ett jobb för ett fåtal skicliga golvläggare. Denna golvtyp har sedan 1950/1960 dominerat totalt vad gäller trägolv. Men eftersom denna sajt handlar om massiva trägolv, så är det vad man kallar ”en annan historia”.

Källor:

Johan Åkerlund artikel i tidskriften Byggnadskultur.

Caroline Swartlings artikel i Byggnadskultur

Tomas Nords artikel i Byggnadskultur

Stockholms läns museum

AB Kährs

 

Detta är ett projekt inom Ängavången Ekgolv www.angavangen.se

 

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *